Idag är det fredag den 13. Jag är inte skrockfull men jag gillar ändå inte tanken på.
Jag och barnen lämnade in bilen och sen fixade vi blommor till min pappa och hans kollega som gjorde en bra affär idag. Det gick vägen trots dagen. Jag var nöjd. Och dom var nöjda.

Vidare hem. Då Emma ringer. Hon berättar om hennes dag. Hur hon vaknar och upptäckt att hennes äldsta son har vattkoppor. En vecka innan deras resa till Grekland. Hon säger från ingenstans att om inte jag kan följa lär dom ställa in. Tusen tankar far i huvudet och innan jag ens hinner nämna att jag inte på något som helst vis har råd säger hon att jag får resan. En vecka alinclusive på Kreta. Håret på kroppen reser sig och jag är fortfarande tveksam. Vad tycker Johan och rent praktiskt, hur ska jag få ihop det? Men jag är snabb.
Johan spontana svar "Klart du ska åka, hur många sånna erbjudanden kommer på serverat?"
Dyker snabbt in i kalendern.. Så speedad att jag fixar barnvakt på fel vecka. Ringer upp mamma och pappa igen som i vanlig ordning ställer upp. Ändrar deras scheman för att kunna hjälpa till. Och vipps ringde jag upp Emma och sa att om erbjudandet står kvar åker jag med. Har nog inte fattat det än. Jag har aldrig varit ifrån barnen så länge.. Inte Johan heller. Men det ska gå! :) Funderar fortfarande på vad vi ska fylla dagarna med när vi inte har barn att passa? Vi kommer kunna prata och göra det vi vill i 7 dagar utan att bli avbrutna av ett blöjbyte eller liknande. HÄFTIGT! Känns ganska overkligt. Men snabbt som attan tog jag upp resväskan från källaren och slet bort den tidigare klisterlappen och packade ner bikinin igen. Det är få förunnat. Dels att ha en vän som gör en sån grej? Det är sjukt. Sen att ha en man, ja han är ju min man numera :) som är positiv och om än han är avundsjuk är han inte missunnsam. Och sen att trots allt det ha föräldrar som offrar sin egen tid, plockar bort jobb, ändrar i scheman och gör allt för att kunna hjälpa till. Det är som sagt få förunnat.





Jag hade inte ens packat upp medicinpåsen så den får väl ligga kvar då.

 

Grekland, vi ses igen om en vecka!

Bara en vecka drygt efter det väntar London. En ganska bra höst med andra ord.


Annars rullar livet på. Vi gör höst mysigt här hemma. Planerar lite enklare fix i huset och efter årsskiftet går livet tillbaka till det normala. Jag börjar jobba och plugga, och jag längtar. Jag längtar efter struktur och jag längtar bort från mammaledigheten. Det är mysigt så in i bomben, men ganska intensivt också då den här hösten känns perfekt. Thilde skolas in på dagis i januari (om vi får plats) och jag tror det gör henne gott. Hon blir mer och mer självständigt. Hon och Theo må vara lika rent utseende mässigt men deras personligheter är väldigt olika. Thilde är vågad. Hon klättarar, utmanar och älskar ljudet av dammsugaren. Hon är envis och blir riktigt förbannad (det hörs när det inte blir som hon vill) och jag tror hon kommer ge oss ganska tufft motstånd tillskillnad från Theo som alltid varit försiktig, tagit det lugnt och varit rädd för allt nytt och som låter :) Även om han också blivit tuffare på äldre dagar. Han är lite sur för att han inte också får åka tillbaka till Grekland men har sagt att det känns ok om han får vara med Mopparn i två dagar, och Momma två dagar samt att jag köper med en ny lego chima hem (den kostade typ 30 spänn i Grekland) så det ska vi kunna ordna :)

Vi har blivit med katt. Slå den! Jag gillar inte ens katter. Men så klart gillar jag våran katt. Våran lilla Sally. Döpt efter Blixtens vän. (så klart) Hon är ur söt och skit duktig. En olycka har hänt och det var för att toalett dörren var stängd så hon kom inte åt sin låda stackarn. Annars är hon rumsren och super kelig. Och jätte jätte fin!

Jag har fixat listor tills jag åker. Min pappa är listfantast och jag vet att han kommer säga "Du kan väl fixa en lista över vad och ungefär när Thilde ska äta?".. Nu ligger jag steget före. Och tack och liv var jag snabb att fixa nytt pass. Hade varit bittert att tacka nej till resan pga nytt efternamn. Men min bok med namnet Isberg ligger hos farbror polis och jag ska hämta det på måndag. En solkräm, en ny bra bok och nya solbrillor så är jag redo.

Emma, Emma. Kan inte fatta att ni gör det här.
Samtidgt som jag lider med er att det vart som det vart med barnen tycker jag att det ska bli så roligt att få åka iväg och jag tvivlar inte en sekund på att vi kommer skratta tills tårarna rinner fler än en gång.


Nu ska jag sova. Imorgon är vi bjudna på middag hos pappa. Gissar att det ska firas :)

Ha en bra helg allesammans. Grabbarna sover på soffan och ska väckas och nattas i deras sängar.

 

God natt!