Känner mig depp.
Det är lika slitsamt varje söndag. För oss alla.
Jag tycker det suger, Johan tycker det suger. Theo blir ledsen.. och Thilde.

Ja hon fattar ju inte men skriker ändå.

Söndagar suger.

 

Jag har packat. Bilden är proppad och då är knappt hälften med. Det löser sig väl.

Snusar som en galning när jag blir less. Istället för att proppa i mig läsk och kola.
Den enda lasten är värre än den andra. Nå ja.

 

Jag är bra trött på huset också. Känns som att det finns så mycket vilja men NOLL kapacitet till att få något gjort.

Den lilla tid som finns över går gärna till annat än att fixa med allt. Dessutom kan jag inget. Jag suger på hus.
Jag visste knappt hur man bytte propp.

 

Vi hade iaf en super mysig dag/kväll med Anna och Anders igår. Skidor, God middag och Hypnotisören, den var verkligen bra. Hade höga förväntningar och jag blev inte besviken :) första gången det händer tror jag.

 

Jag har packat ner alla våra knivar för dom ska slipas. Så har jag med mig presentkort på Hem & fritid.

Kanske har dom en overol till Lillan då hon växer fortare än jag hinner blinka.

 

 

Theo har hakat upp sig. Han säger VARFÖR hela tiden. Vad jag än säger..

 

Theo, ta på dig mössan!

VARFÖR?

 

Theo ät upp maten!

VARFÖR?

 

Theo jag måste på toaletten!

VARFÖR?

 

VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR???

Och om jag skulle svara DÄRFÖR blir han skit sur och säger att man inte får svara så.

 

Dessutom har han fått för sig att jag inte får följa till Ramsele, jag får köra dit han och Thilde och åka hem sen och så är det för att jag är så enorm säger han. Bussig grabb! ;)

 

Det känns som om vi har ganska mycket oflyt just nu. Eller de ena jävliga avlöser det andra.

Men ska kanske inte klaga.

Men idag när vi lämnat Johan på Biltema åkte jag och barnen till biltvätten och ungefär när jag känner kalla våta droppar på mina händer och upptäcker att det läcker in vatten i bilen då drabbars jag av sånt där skratt gråt anfall. Jag kunde inte hålla mig. Jag tänkte i mitt stilla sinne att bilen lika gärna kunde falla samman på plats.. liksom bara försvinna. Men det gjorde den ju inte så vi körde ut ur tvätten och hemåt med vatten som droppade ner i mitt knä.

 

Imorgon iaf. Då ska vi stanna till en sväng i örbäck och lämna tåg till Lucas. Sen åker vi vidare till Ramsele då.

Träffa familj och vänner. Åka skidor. Sova? Promenera, det ska ju tydligen bli mildare.

Man behöver ju komma bort för att längta hem. Det gör gott just nu. Om bilen tar oss fram vill säga ;)

 

Mildare väder kan vi hoppas på. Idag var vi ute ett tag, vi gick till affären och pulkabacken och dra åt satan va kallt det var. Jag och J tjaffsade innan vi gick hemifrån. Jag hade bara leggings på mig och han dumförklarade mig att jag inte hade täckbrallorna. Jag tjurade ihop och menade jag att jag skulle inte frysa.

Jag sa aldrig nått men dra ända in i märgen va jag frös. Sista biten hem halvsprang jag för låren bärjade domna bort och värka. Väl vid pulka backen var jag så frusen att jag gick upp och ner i backen för att få upp nån värme. Men jag sa inte ett knyst trots att jag trodde jag skulle halv dö där ett tag. Det var SVIN KALLT.. Men jag skulle aldrig erkänna att han hade rätt.