Julgranen våran.

 
 
LVU = Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
 
HVB = Hem för vård eller boende
 
Johan hade ett låååångt telefonmöte med banken imorse.
Det roligaste var ändå när han kommer rusande och säger:
-"Jaa, du det heter, jag tror det heter, LVU hem, eller jag ska fråga"
Emelie vad kallas det du jobbar på?
-"Öhh hvb hem?"
Ja presic, HVB hem.. Hahahaha...
 
Gillar att han ändå inte var helt ute och cyklade även om det blev lite tokigt :)
 
Under tiden han surrade så passade jag på pyssla med Theo innan han skulle åka, vi gjorde en snögubbe, en julgran och paket.. Han gillar verkligen det där med att skapa. Det är kul :)
Dom packade bilen och satte av mot Gävle. Mitt hjärta var igång då jag visste att det var oväder delux där bortöver. Så lättnaden när dom ringde och kommit fram var enorm.
Jag brukar bli så jävla irriterad på min mamma som kan ringa 15 gånger innan jag åker hemåt ibland för att tala om för mig om halkan efter viksjövögen, om eviga tjatet över viksjövägen.. Men jag börjar hajja grejen. :)
 
Theo har iaf byggt slott hos farfar, ätit banan och berättar för mig att han kommer hem på söndag igen. Gobiten där. Jag ligger ensam i den här stora sängen för första gången på LÄÄÄNGE.
Dock har jag dom större barnen här, dom har hjälpt mig med tvätten, annars har dom mest målat och kollat tv :)
Vi hade tänkt göra en utflykt imorgon men då jag är ganska dålig blir det inget av :/ Det blir en LUGN helg med andra ord.
 
I övrigt händer inte mycket. Jag vankar runt och väntar, å väntar å väntar.
Nu gör jag allt för att bli kvitt förkyldningen och medans jag sväller så ändrar Johan kosten och går ner i vikt. Hmm. A mitt arsle har aldrig varit större, det kan jag lova. Godsakerna har flödat denna graviditet, även om jag inte gått upp lika mycket är jag fetare nu än vad jag någonsin varit.. Något att ta tag i.
 
Jag funderar hela tiden på hur det kommer bli att vara ensam med två småttingar. Jag är inte rädd/nervös inför förlossningen eller första tiden. Men från den dag Johan åker tillbaka till Stockholm, då lär nerverna komma smygandes. Salmar på mig alla möjliga tips jag kan få och har förstått att svårighetsgraden helt och hållet beror på hur bebisen är/mår. Det kommer gå bra även om det kommer kännas läskigt.
 
Nu ska jag försöka uppsatera min telefon via itunes. Jag suger på sånt där.. Men lär ju försöka iaf.
 
Ha de fint.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0