Tristessen blir stor när man är liten och sjuk. Jag och T byggde en koja. En enorm koja slutade det med.



Till en början var det ett garage till nya traktorn, ett garage där jag överhuvudtaget inte fikc komma in.



Dom små fötterna var hur nöjda som helst och satt där inne (det var ytterst viktigt att stänga "dörren") och små pratade för sig själv.




Men till slut släpptes mamma in och vi kunde äta scones och mysa tillsammans alla tre, Jag Theo och Traktorn.



Det var otroligt spännande med denna koja.




Och så mycket kul man kan ha i en :)







Jag var glad att jag fick vara med, men blev efter en stund utslängd igen ;)





Men som sagt roade det en febrig kille som haft allt för tråkigt idag.