Idag så som alla andra mornar var vi trötta. Eller JAG var trött. Jag har aldrig varit någon morgon människa och kommer aldrig bli det. Fy för att kliva upp 06.. usch, fy och bläää..




Även fast det värsta är att just ta sig ur sängen, så är det steget tungare än allt annat. Men när det är gjort så är det fullt ös här hemma. Theo springer mellan mig och Fanny hela morgonen efter han fått sin frukost framför barntv.


Däremot var dagen lite speciell. Han sov 30 minuter på hela dagen igår, var vaken sent och var dagis ganska länge så efter en stund på morgonen efter att han hållit igång som en galning var måttet rågat.




Han var ursinnig, ville ingenting och bara skrek. Han hade somnat innan jag ens lagt honom i vagnen.
Och där sov han en timme. Vi gick till dagis och där vaknade han. Pigg som en solstråle.





Fullt ös ute på gården med dom andra barnen och han verkar trivas med alla. Idag höll jag mig lite avsides och såg hur en av fröknarna busade med honom så han skrattade ljudligt. Då var det lite svårt att hålla tårarna tillbaka. Jag blir fruktansvärt blödig av det här och det sliter i mig att lämna bort honom även fast jag vet att det är det bästa för honom.. för det är betydligt roligare på dagis än vad det är här hemma.




Han är jätte nyfiken på dom andra barnen, yngst i skaran men bufflar sig fram överallt och tar plats.




Till hans stora förtjusning har dom små sopar där som barnen kan leka med. Jag måste få hem en sådan. Han älskar alla möjliga saker som man kan städa med :)




Den häftiga trädkojan på gården var en succé. Theo sprang fram och tillbaka hundra gånger, tillslut var han helt svettig och kom skrattande fram till mig för att vila lite.


Vid lunch var han trött igen. Han skulle prova att sova i samma rum som två av dom andra barnen. Det gick inte alls. Medans dom två andra pojkarna tar sina snuttefiltar och lägger sig på varsin filt för att sova, lampan släcks och fröken sjunger en visa går Theo lös fullkomligt där inne och ska lyfta runt madrasserna och göra allt utom att sova. Så vi fick avlägsna för att sova en tund i vagnen på väg hem.
Nu är vi hemma och min lilla kille sover fortfarande. Han blir slut av allt lek och stoj, men jag kan heller inte förneka att det känns ganska skönt att få en liten stund här hemma.
Jag har märkt varenda pryl vi har här hemma. Skor, klädplagg, ryggsäck och matlåda.
En tvätt maskin senare ikväll bör det inte finnas något som inte är märkt.

Jag ska packa för att bege mig mot ett arbetspass direkt när Johan slutar imorgon.
Skulle vilja följa med mina grabbar till Gävle men det får bli en annan gång.
Jag ska sätta mig ner med ekonomi och se till att få ut så mycket som möjligt av dom här dagarna på jobbet.

Massa papper ska fyllas i här hemma. Det är något som har en förmåga att bli liggandes här hemma. BVC anmälan, vårdcentalsbyten och massa sånna tråkiga iafyllanden. Men göras ska det så kanske borde jag sätta igång redan nu?


Ha en fin dag!