Rättigheter
Under mina två månader i Nicaragua minns jag att vi träffade en flicka som var 14 år, hon var synligt handikappad. Hennes mamma var prosituerad och hennes mormor tog hand om henne, hennes två syskon & hennes son. Som 13 åring blev hon våldtagen och därefter med barn. Som sagt såg man att hon var handikappad men man kunde inte se utifrån hur skadad hennes själ var. Stackars flicka!
Hela historien var tragisk. Hennes mormor berättade hur tufft livet var och hur mycket hemskheter som händer runt om. Jag minns att hon sa till min lärare att vissa människor föds onda. Ungefär 2 månader innan jag reste gjorde vi också en Abort, och det inte alls av medicinska skäl utan främst för att vi inte kände oss mogna, varken som personer eller i vårat förhållande, därför väcktes otroliga känslor hos mig när jag träffade detta handikappade barn som just blivit mamma själv. För mig kändes det helt ok att göra aborten. Jag har vänner som är helt emot detta och alla är vi och tycker vi olika. Men vi har fortfarande våra rättigheter i detta land. Och det är inte bara ur medicinska skäl, vi hade satt oss situationen själv. Jag var frisk och välmående fyskisk. Men enligt mig själv inte alls redo för det livet då. Sverigedemokraterna tex är några som vill införa förbud mot abort i Svierge? Vi borde vara tacksamma för dom fördelar vi har här. Jag kan ibland tänka på den flickan och mormorn som satt på parkbänken och pratade med min lärare. Våra sinnen var inte direkt uppåt efter detta möte. Alla var tysta när vi lämnade parken och jag tror nog alla kände att vi ville ta med oss hela den familjen tillbaka till Sverige och ge dom ett värdigt liv.
Idag läste jag en artikel i Aftonbladet som gjorde mig så glad. Jag håller tummarna för denna kvinna och avundas hennes mod. Det är inte lätt att arbeta med rättigheter i ett land där männen har all makt och det alltid varit så..
”Abortförbudet får
unga att ta sitt liv”
Argentina Espinoza kämpar för kvinnors rättighet i Nicaragua
Ensamstående mamman Amalia, 27, fick ingen behandling mot sin cancer.
Orsaken: hon var gravid och nicaraguansk lag förbjuder läkare att ge vård som riskerar skada ett foster.
– Hennes historia är ett exempel på vilken tortyr kvinnor utsätts för i Nicaragua, säger kvinnorättskämpen Argentina Espinoza.
I Nicaragua totalförbjöds abort 2006. Två år senare skärptes lagen så att det är kriminellt att genomgå eller utföra abort.
Argentina Espinoza är chef för Centro de Mujeres Ixchen och på besök i Sverige för att väcka opinion i frågan.
– Konsekvensen av lagändringen är att kvinnor och flickor som blir gravida vid övergrepp och incest tvingas bli mammor. Självmorden har blivit fler bland unga flickor. Det förs inte in i statistiken över mödradödligheten, men många familjer vittnar om hur de förlorat sina döttrar för att de inte kunnat få göra abort, säger Argentina Espinoza.
I hela världen beräknas omkring 70 000 kvinnor dö varje år till följd av osäkra, illegala aborter.
– Det är troligt att aborterna under mindre säkra omständigheter har ökat i Nicaragua. Hälso- och sjukvården tar ofta emot kvinnor och flickor som kommer med en pågående abort, säger Argentina Espinoza.
Politik och religion
Det hennes organisation kämpar för är rätten till vad de kallar terapeutisk abort, alltså rätten av avsluta en graviditet av medicinska skäl.
– Som det är nu är läkarna bakbundna av lagen. De kan inte längre göra den medicinska bedömningen, utan den görs av lagstiftarna, säger Argentina Espinoza.
Läkarorganisationer kritiserar också abortlagen och enligt Argentina Espinoza finns ett brett folkligt stöd för kampen mot abortförbudet.
Att förbudet tillkom var ett resultat av politisk maktkamp – och kyrkans starka inflytande.
– Daniel Ortega hade tre gånger försökt bli president igen. Han var tvungen att göra en eftergift till kyrkan för att få deras stöd och det blev abortförbudet, säger Argentina Espinoza.
”Kunde slippa tortyren”
Fallet med 27-åriga Amalia, ensam mamma till en 10-årig dotter, väckte en våg av internationella protester.
Efter påtryckningar, även från Inter-Amerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, beslutades att Amalia skulle få behandling.
Men historian hann ta en annan vändning; Amalia födde ett döfött barn.
– Nu har hon fått vård och mår bättre. Men hade Nicaragua följt WHO:s riktlinjer hade man gett henne abort och inte utsatt henne för den här tortyren, säger Argentina Espinoza.
Under sitt Sverigebesök har hon bland annat träffat riksdagsledamöter.
– Jag tycker det finns en stor medvetenhet här om att abort är en rättighet som undanhålls människor i andra delar av världen. Kvinnors sexuella hälsa är avgörande för hälsan i hela familjen och samhället, säger Argentina Espinoza.
Sen läste jag även på latinamerica.nu om våldet mot kvinnor i Nicaragua, dom träffar en 19 årig tjej på polisstationen i Esteli, där vi bodde två veckor för att plugga spanska. Det har tagit henne två år innan hon vågar gå till polisen. Jag minns att dom veckor vi (Jag och Linnea) bodde i Ciudad Sandino. Klockan 18 på kvällen gick solen ner och det blev blixt snabbt väldigt väldigt mörkt och där med var vi förbjudna att gå utanför våra respektive hem. Ville vi till varandra var någon ur "våra" familjer tvugna att gå med den ena till den andra, så stor var risken att bli utsatt för våld eller annat. Helst ville familjen inte heller att vi skulle gå själva under dagtid. Men efter ett tag orkade vi inte hålla på så och vi kanske bara hade tur som inte utsattes för något. För vita västerlänningar har mycket pengar (enligt dom) och då var vi extra utsatta. Men det gick som sagt bra.
Tiden i Nicaragua fick oss att uppskatta det vi har här hemma. Inte bara, materiellt. Utan även, vatten, el, och sånna saker. Men framför allt våra rättigheter. Även här kan man läsa om det tragiska som deras abortlag medför.
"Staten våldför sig på kvinnor i Nicaragua"
I dag uppmärksammar världen FN:s internationella dag mot kvinnovåld. I Nicaragua ger kvinnoorganisationer staten hård kritik för att försvåra arbetet mot våld. Latinamerika.nu har pratat om situationen med polis och aktivister – och träffat ett av många våldsoffer.
- Jag är rädd. Men jag tror och hoppas att han ska lämna mig i fred nu.
Tamara, 19 år, sitter i väntrummet hos polisens kommissariat för kvinnor och barn i Estelí. Runt det sorgsna högerögat lyser en stor blåtira i lila och gult. Den vittnar om två år av misshandel.
- Det är pappan till mitt andra barn som har slagit mig, berättar hon.
Våldet pågick från början av relationen. Nu har hon bestämt sig för att lämna honom – och söka hjälp. Hon har redan lämnat in polisanmälan, och väntar nu på att få träffa en psykolog.
- Jag har fått bra bemötande av polisen, jag tror att de kommer att ta in honom.
I rummet väntar fyra andra kvinnor på sin tur. Tamara har sällskap av följeslagare Ingrid Rayo från Acción Ya, ett härbärge för våldsutsatta kvinnor. Ingrid Rayo tror att våldet är utbrett på grund av machismon.
- Det finns en stark kultur av att män ska vara dominanta – inte bara här, utan i hela världen, säger hon.
Kritik mot polisens arbete
Familjevåldet i Nicaragua är utbrett. Höga mörkertal gör det dock svårt att veta exakt hur många som är drabbade.
- Den mest utsatta gruppen är kvinnor mellan 25 och 45 år, säger Marcia Loza, polischefen för kvinnokommissariatet i Estelí, i norra Nicaragua. Avdelningen finns i alla regioner i landet, och arbetar preventivt och med att utreda brott. Man utbildar också poliser om våld i hemmen och vad det kan innebära.
Polischef Marcia Loza. Fotograf: Hanna Navier
- Externt samarbetar vi bland annat med frivilligorganisationer som arbetar direkt med de kvinnor som är offer för våldet, berättar Marcia Loza.
Många organisationer är samtidigt kritiska mot polisens arbete. Bland annat har flera kvinnoorganisationer riktat skarp kritik mot att staten inte tar sitt ansvar, och att polisen inte ger tillräckligt skydd åt våldsutsatta kvinnor. Många gånger leder relationsvåld till att kvinnor mördas av sin partner.
- Det finns viss oenighet på vissa områden, medger Marcia Loza.
Hon bemöter kritiken med att polisen inte kan stoppa våldet på egen hand.
- Det här är något vi måste utveckla tillsammans, i hela samhället. Alla har vi olika roller i arbetet mot våld.
Anser du att ni har tillräckligt med resurser för att kunna utföra ert arbete?
- Nej, det saknas alltid ekonomiska resurser. Enligt chefen för det nationella kvinnokommissariatet ska varje utredare handha 19 fall, och här i Estelí har vi upp till 30 fall per person.
Våld är mer än sparkar och slag
Den 25 november är FN:s internationella dag mot kvinnovåld. I Nicaragua ordnas demonstrationer och manifestationer över hela landet. Inför dagen passar 8 mars-nätverket på att lyfta kopplingen mellan våld och abortförbudet, med filmvisning och panelsamtal i Managua.
I den nygjorda dokumentärfilmen berättar bland annat en mamma gråtande om sin dotter som dött på grund av graviditetskomplikationer. Enligt filmen är dottern en av minst 31 kvinnor vars liv hade kunnat räddats om det inte vore för abortlagen.
- Om en kvinna nekas vård av offentliga vårdinstanser på grund av att hon är gravid, så våldför sig staten på henne och hennes familj. Det är också våld mot barnen som riskerar att bli föräldralösa, säger Luz Marina Torres från 8 mars-nätverket, under panelsamtalet efter filmen.
Försvårar arbetet med våld
I filmen och panelen medverkar också gynekolog Oscar Flores. Han berättar att 95 procent av alla gynekologer är emot abortförbudet.
Gynekolog Oscar Flores Fotograf: Hanna Navier
- Vi läkare är bakbundna. All behandling som påverkar ett embryo eller foster är belagt med straff. Lagen tvingar oss att frångå våra etiska principer som läkare.
Luz Marina Torres berättar att det överlag blivit svårare att arbeta med våldsprevention och sexuella rättigheter sedan abortförbudet kom. Därför använder 8 mars-nätverket FN-dagen mot kvinnovåld till att lyfta både abortförbudet, och det höga antalet kvinnomord i landet.
- Vi som verkar i de sociala rörelserna vill ha en stat som är öppen och som kan prata om sexuella och reproduktiva rättigheter. Men vi upplever inte att staten har frågan på dagordningen alls.
Hanna Navier (text och foto)
Balder Klett Sarmentero (intervjuer)
Fotnot: Tamara heter egentligen något annat.
Nästa utlandssemseter ska innefatta lite volontärjobb också, lite gör så mycket.
Borde ringa Linnea och surra lite gamla minnen.
