Något har hänt med masten här ute, vi kan inte använda mobilerna men internet tycks fungera fint.
Dagen började riktigt pissigt. Johan kommer hem och förklarar att notan hos bilverkstaden blev det dubbla än vi räknat med, och då var utgångspriset redan VÄLDIGT högt :/ Svarta moln vällde in över barrvägen och mitt humör sjönk till botten. Samtidigt kommer postbilen som jag fick lust att spotta på.. den levererar ju bara räkningar! Men inte denna gång... :)



Där i låg ett paket från en god vän :) Ett gravid smycke och strumpor till Theo med ett fint brev i. Tack Carina för att du släppte fram solen här på gatan och gav lite gjädje i den då annars så bittra stämningen. Nu har vi laddad om. Saker blir inte alltid som man tänkt sig, det har man fått lära sig med åren. Det är bara sååååå tröttsamt med dessa bilar. Det tar lixom aldrig slut. Det enda jag ser när jag låter blicken falla över uppfarten hemma är stora dollar tecken.. Ibland känns det som att vi på allvar skulle vara rika om vi inte hade haft bilarna.. Men så kan det vara.




Jag har packat bilen proppad och gjort allt klart inför loppisen imorgon, skaffat växelpengar och tagit med fika. Det ska bli kul. Pappa har hämtat Theo. Vi hann knappt säga hej då innan han kastade sg in i bilen (han visste att farmor gjort pannkakor och hade glass som väntade) Men hellre att det är så än att han inte vill åka :)

 

 

Nu sitter jag och Johan på altanen, han med ett glas rött och jag njuter av coca cola i ett av mina Gynning öl glas som jag fick i födelsedags present. Vädret skiftar häftigt men jag har min regn poncho nerpackad. Klänningen får vänta till annat tillfälle då det inte direkt är varmt, men klackarna ska på iaf. Vi spelar Kent på högsta volym och gör oss klara för att åka in till stan till vänner och värma upp inför konsert kväll x3, god mat och gott sällskap. Formen imorgon är förmodligen bra. Jag behöver ju inte oroa mig för att ligga bakis nuför tiden.

 

Igår var vi på notdrag i bergeforsen med grannarna. Det var mycket roligare än vad jag trodde det skulle varit. Mattias sa under tiden där att han skulle vinna laxen (dom lottade ut en AS stor lax) men då det var över 1000 personer där bara skrattade jag.. Vi åkte hem och efter en stund kommer han över till oss och visar stolt upp fisken som han vann.. Haha.. skratta bäst som skrattar sist tänkte nog han ;)

 

Nä nu ska jag svida om och jaga in J i duschen så vi kommer iväg.

 

Ha de gott mina vänner!