Känslan

av att vara fullständigt otillräcklig är ingen rolig känsla. har haft sånna känslodrabbningar med mig själv mest hela dagen men börjar landa i att alla dagar inte flyter på lika bra som andra. Mest besviken är jag nog på mig själv. Jag ska lägga ner något annat än att lyssna på min egna magkänsla. Sen får arbetsmoralen och allt annat komma i andra hand. Det är inte pinsamt att avvika från ett (absolut viktigt möte, men inte så viktigt att jag inte kunde avvika så klart) då ens barn är sjuk.. men det är ohyggligt pinsamt att det ska ta en och en halv timme, nästan två om jag inte hade satt körkortet och ***** på spel, att hämta hem honom. Tur att fröknarna hade förståelse. Jävla piss dag.. Men om jag bortser från mitt egna ansvar i allt så måste jag ändå SPOTTA på kollektivtrafiken.. Dra ändå in åt helvete att det ska ta längre tid att kollektivt ta sig från Sundsvall till Bergeforsen (3MIL, 3 JÄVLA MIL) än vad det gör att köra 17 mil mellan Ramsele och Bergeforsen. Sätt för fan in fler förbindelser.. Man ska väl kunna bo två mil utanför stan utan att behöva vänta en halv dag på en buss. Och rätta för fan till tidtabellerna på internet för så länge jag bott här (har jag dock aldrig åkt bussen) men min syster har flera gånger blivit stående på grund av uteblivna bussar! OACCEPTABELT. Så som sagt. Bortsett från att jag inte lyssnade till min egna känsla så hade Theo sluppit vara på dagis i nästan två timmar med 40 graders feber om bara bussen hade gått när det stod att den skulle gå hade han varit hemma med sin moster och sovit! Aja, nu är vi hemma. Både jag och Trollet har feber. Vi äter alvedon och är ledsna för att det inte kommer bli någon skidåkning imorgon. Men vi har lovat varandra att vara frisk och feberfria på onsdag för på Torsdag får vi fin främmande av Lukas och Jesper och deras mamma Emma :) Så håll nu tummarna att vi blir friska. Nää jag har inget vettigt egentligen att skriva här. Hamnar i en sån där bitter svacka igen och upplever motstånd från alla håll och kanter. Åhhh Nooo.. bitter fittan igen?? Ja kanske, men må så vara då.. Snart kommer jag vara på topp då ska jag ta tag i det jobb (den hög som jag släpar efter med) och allt annat som jag dom senaste dagarna bara tänkt.. och dessutom ska jag vara mindre bitter då. .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0