Theo åt klockan 21 igår, sen somnade han 23.. Jag ville inte väcka honom för att äta så jag somnade själv, och vaknade klockan 05 av ett hysteriskt skrik, då hade han varit utan mat i 8 timmar! Är det möjligt? Får det ens gå så lång tid? Att jag skulle väcka honom var tredje timme för att äta som en av sköterskorna sa på BB det gick bort, det gjorde jag helt enkelt inte, dels för att han aldrig sov mer än tre timmar i sträck men också för att jag ansåg att han vaknar när han är hungrig? Gör inte vi människor så? Vi vaknar när vi behöver mat. Men som sagt 8 timmar är lång tid för en så liten utan mat? Eller är det bra om han sover så länge och sen kanske bygger upp och äter lite mer under dagen? För egen del var det ju helt underbart att få sova så länge och veta att han klarade sig så länge, men hur är det för hans del då? Frågar jag BVC kommer hon säga att jag borde väcka honom och ge honom mat. Gör ni andra så, eller låter ni barnen sova tills dom vaknar? För jag tycker det känns konstigt att väcka det lilla livet, eller är jag knäpp?


Vi har grejjat på morgonen. Nu kollar jag på "Efter tio" som den här veckan handlar om blogg världen. Dom pratar om en blogg som heter Kissie, jag vet att min syrra nämnt något om henne, men när jag lyssnar nu kunde jag inte låta bli att gå in och kolla, verkade helt skumt. Efter att ha tittat och läst har jag ändå inget säga, blev som stum. Kolla själva. "BlondinBella" sa häromdagen på samma program att det bara är skillsmässo barn som bloggar, just för att dom inte fått samma uppmärksamhet. Är det därför jag bloggar? För att mamma och pappa inte gav mig uppmärksamhet, för att dom är skillda? För det första har jag alltid fått uppmärksamhet av mina föräldrar både som gifta och skillda, för andra är inte alla som bloggar skillsmässobarn? Självklart tror jag att det har med bekräftelse att göra, vem vill inte bli bekräftad? Men bloggar vi inte också mycket för att andra ska kunna läsa om vad vi gör i våra liv? Grubblade på den där kommentarer om skillsmässobarn, och jag tror inte att det är riktigt så. Skillsmässo barn får inte mindre uppmärksamhet än någon annan, ibland kan en skillsmässa vara bland det bästa som hänt!

Johan ringer hem från jobbet och grubblar över influensa vaccinet, han säger att dom som har barn under 6 månader kan få vaccinet redan nu, så ber han mig ringa och fråga.. Så jag ringde vårdcentralen här på brynäs, och jag börjar bli ganska less på hur man blir bemött. Tur att jag vet att dom som ubildar sig nu, (två av mina bästa vänner utbildar och och är utbildat sjuksköterska) vet hur man bemöter folk inom vården.. Men att bara få till svar: "Föräldrar med små barn tillhör ingen risk grupp, men det vet du väl? Du har väl fått brochyren? Den ska alla ha fått på posten, den måste du ju ha läst? Där står även när DU får komma för att ta vaccinet.. och vi ger för övrigt inga vaccinationer överhuvudtaget denna vecka. Det är v 38 som gäller om du nu inte läst brochyen.. En blå folder med texten, väldens kanske viktigaste information på".. med skit sur ton!
Hmm, okej.. Dom är säkert "SVIN" less på folk som ringer och frågar om influensan och det där vaccinet, men det för fan deras jobb att kunna hjälpa till! Jag har inte fått någon brochyr så jag har omöjligt kunnat läsa om "världens kanske viktigaste information" när var och hur det där vaccinet ska ges, jag vet bara att jag ska ha det! Hur som helst får jag fråga om det på fredag när jag går och hoppas hon i receptionen kanske kan vara lite trevligare! Bittra människa där vid luren!

Borde sätta igång och packa. Johan kommer jobba över idag, det känns inge roligt alls, men det blev så eftersom han blev nödig att ledigt på fredagen, helt sonika. Hoppas det inte blir så jätte länge för vi lär ju passa på att umgås lite nu innan vi åker åt varsitt håll i några dagar. Theo sover (igen) så jag borde verkligen ta tag i packningen för imrgon hinner vi inte. Det blir vaccination till lillen sen bilfärd till Ramsele :)

Idag är det 2 veckor kvar tills vi sätter oss i bilen och åker mot övik :)

Jag känner mig  verkligen på topp idag, och jag tror det beror på gårdagen, det behövs ganska lite egetligen för att ladda upp batteriera och må bra igen. Det var verkligen jätte roligt att umgås med Tessan och Felicia igår, jag har inte träffat henne så många gånger men bara att hon barn i samma ålder som Theo gör ju att man har ganska mycket gemensamt och hon verkar vara en super härlig tjej. Dessutom har jag tyckt om Niklas (hennes pojkvän och Johans systerson) från första stund. Han är nog en av dom genomsnällaste människor jag mött. Det syns på hela han att han aldrig skulle kunna göra någon illa :) Trevliga människor är själens medicin.
Och att sen komma ner på friskis och gå på yogan var också uppiggande. Surrade med Lovisa och Kristin, och att efter det komma hem till väldens bästa familj! Ja efter en sån dag kan man inte begära mer.

Nä, nu till packning.