I ärlighetens namn känns det piss att komma tillbaka till Gävle. Rakt in i stress och bitterhet! Igår var det massa att göra. Idag är det mera att göra.. Är så otroligt trött på denna lägenhet, för trots visningarna och mäklaren ska vi ju bo här i ett par månader till. Sågen och fogsprutan åkte fram igår och Johan var irriterad.. Jag blev irriterad och jag tror att vi båda bara vill packa en släpvagn och lämna det som är kvar.. Arbetsfömedlingen skickar brev, och försäkringskassan strular..
Mitt prov imorgon innebär att jag måste plugga, och jag MÅSTE verkligen plugga.. Fast jag vill göra annat. Jag vill över till Emma, men som det ser ut nu är det bara städ och plugg som står på schemat, och det tråkigaste av allt är att mitt och Johans påskhumör försvann på ett kick.. Jag längtar efter en kväll där vi kansitta tillsammans och kanske äta en tallrik fil, istället för att gasta och springa runt i denna trånga boning och bara städa och städa trots att det bara en kort stund efter är stökigt igen, det blir ju så när det är litet.. Måste till arbetsförmedlingen imorgon också, dessa papper som ska fyllas i, och man måste fylla i rätt, annars blir man utan pengar.. Varenda kolum ska vara korrekt och det är inte lätt, då måste man stå en timme i kö för att få hjälp, av en oftast jätte sur handledare som bara fnyser åt att man kanske inte riktigt förstår frågan eller liknande.. :S Innan jag blivit klar har jag oftast spenderat mellan två tre timmar där inne bland alla som jag desperata människor efter jobb..

Men nu ska jag göra mig klar, sätta på mig min glada min och åka och skriva kontrak med Johan!

Ha en bra dag!